Maria Magdalena – kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad kultgestalt
När Dan Browns bok ”Da Vinci koden” kom ut blev jag liksom många andra väldigt nyfiken på Maria Magdalena och hennes närhet till Jesus. Mot den bakgrunden jag berättar om hennes liv efter Jesu död på korset.
Så mycket av vår kultur grundar sig på dessa urgamla legender och berättelser och de lever alltjämt i vår tid.
Jag tror inte det är osannolikt att Maria Magdalena kom till södra Frankrike som den gamla legenden om henne berättar. Liksom alla de andra lärjungarna flydde hon från Palestina och kom år 44 till Provence där det redan fanns en judisk befolkning.
Det finns en ännu levande kultur kring Maria Magdalena och hennes barn och den ätt som utgår från henne. Som exempel finns Den svarta Sara som enligt legenderna kom tillsammans med Maria Magdalena till Frankrike. Här blev hon romernas helgon och varje år den 24 maj samlas romerna i Saintes-Maries-de-la-Mer för att fira och hylla henne. Ett annat exempel är de svarta madonnerna med barn som det finns en mängd av i Frankrike. Liksom Madeleinekyrkan som påbörjades under Napoleons tid och stod klar 1842. Intresset för Maria Magdalena blommade upp under 1800-talet både inom konsten och litteraturen.
Josef av Arimataia - som var med vid korset när Jesus dog och i vars grav Jesus lades - var köpman och var vid flera tillfällen i Britannien där han handlade tenn. Det finns dokumenterat i gamla skrifter om hans liv i Britannien. Och enligt legenderna kring Josef av Arimataia så slog han sig ner här och hans ättlingar levde kvar i Britannien.
Enligt gammal engelsk tradition så följde Maria Magdalenas båda söner med Josef av Arimataia till Britannien. Jag har inte funnit något skrivet om att Maria Magdalena skulle ha varit i Britannien, men genom sönerna och Josef spreds kännedom om henne. Det finns spår att hon tidigt var känd i Britannien. Bl.a. den första kristna kyrkan ovan jord – ursprungligen ett litet kapell som påbörjades år 63 – samma år som Maria Magdalena dog - som hennes son lät bygga och som stod klart år 64. Om denne son skrev William Blake 1804 en dikt som förord till sitt verk Milton. Dikten heter egentligen ”And did those feet in ancient time”, men är mer känd under namnet ”Jerusalem”. Den vi kan höra på TV på den avslutningskonsert av sommarens Promenads Concert som ges i september i Royal Albert Hall i London.
Monica Sjögren Nordgren.
Format: 195x230 mm
Antal sidor: 153, färgtryck
Pärm: hårdpärm
Omslag: målning av Rogier van der Weyden
Grafisk form: Anita Stjernlöf-Lund
Produktion: Bild,Text&Form AB
Tryckeri: TRT
Utgivningsår: 2016
ISBN: 978-91-639-0700-5
Vem var Sankta Anna, Jesu mormor?
En gång dyrkad kultgestalt fast hon inte är omnämnd i Bibeln. I dag nästan helt bortglömd i vårt land. Men fortfarande är Anna ett av de vanligaste namnen i Sverige. I boken berättar Monica Sjögren Nordgren
den fängslande historien om Sankta Anna och hennes tre döttrar, som man finner den i de Apokryfiska texter som aldrig kom med i Bibeln. Hon reflekterar över religiösa legenders och bilders betydelse för dagens kvinnor och låter oss också möta några kvinnliga konstnärer som inspirerats av Sankta Anna i sina verksamhet.
Tredje tryckningen
Format: 190x220 mm
Antal sidor: 168, färgtryck
Pärm: laminerad hårdpärm
Omslag: målning av Anna Hedstrand
Bindning: tråd märkband
Grafisk form: Anita Stjernlöf-Lund
Produktion: Bild,Text&Form AB
Tryckeri: TRT Boktryckeri, Tallinn
ISBN: 978-91-637-0454-3 (tidigare utgåva: 978-91-633-6331-3)
Några smakprov ur boken Sankta Anna. Klicka på sidorna.
präst och fil.kand med konsthistoria
som huvudämne. Hon har arbetat på museum och konstgalleri samt skrivit
om konst och kultur under många år.
Recensioner Maria Magdalena
Nya Wermlands-Tidningen 161221»
Fryksdalsbygden/NWT.se 160729»
Wermlandiana nr2 2016»
Karlstads Tidningen 7 juli 2016(PDF)»
Värmlands Folkblad maj 2016»
Recensioner Sankta Anna
Kvinnoglöd september 2011 (PDF)»
Kristianstadsbladet»
Nya Wermlands-Tidningen»
Kyrkans Tidning»
Katolskt Magasin 2010/9 (PDF)»
BTJ »
Värmlands Folkblad»